Sin sentido

Ja, meningslöst så kändes det. Tiden bara rullar på, jag hinner/orkar inte det jag borde göra och jag lyckas inte med det jag vill.

Busade lite med Martell i skogen, han har verkligen blivit fin att rida nu! Hoppas vi kan sälja honom som ridhäst, han skulle nog trivas bäst då.

Som ni märker är jag grining, gnäll och elände, undvik mig om ni kan ;)

Kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0